Lilla nova.

Nu är hon äntligen här hos oss. Och så fin.

Det började göra ont runt två tiden. Men jag trodde inte riktigt att det skulle vara pågång.
Kunde inte sova alls, satt framför datorn, tittade på tv och bara gick fram och tillbaka.
Vid 7 tiden väckte jag Kenny och sa att nu gör det riktigt ont.
Åkte in så vi var där strax innan 8. Dom satte ctg-kurva, där man såg hur värkarna arbetade.
Kenny tyckte det var jättekul, man kunde nämligen se i hur många procent värkarna var uppe i.
Han satt o små skrattade lite och sa att nu måste det väl göra riktigt ont, var då uppe på 100 procent.
Nästa värk nådde bara upp i 80 procent då han sa att nu gör det väl inte så ont? Men det gjorde det!
Sen undersöktes jag och var du öppnad 4 cm. Först då förstod jag att Lille Vän skulle snart titta ut. Framåt kvällen iaf trodde vi. Fick värktabletter och började på med lustgas. Riktigt skönt att jag inte mådde illa av den. Den hjälpte jättemycket när man väl lärt sig andas rätt. Tryckte upp masken i Kennys ansikte flera gånger men han tackade nej. Försökte förklara för honom att det inte bara var jag som skulle ha skoj här ;)
Sen togs det hål på hinnorna och vattnet gick. Var då öppen ca 8 cm så det gick fort.
Tackade nej till ryggmärgsbedövning, ansåg att det var onödigt. Fick tipset att stå upp lite och försöka gå lite så skulle det påskynda. Och det gjorde det oxå. Så fort jag ställde mig upp började det trycka på ordentligt. Helt annorlunda känsla jämfört med hur dom "vanliga" värkarna kändes.
Huvudet skulle bara vrida på sig lite till sen skulle jag få krysta. Hade krystvärkar i 16 min. Sen var hon ute.
Första skriket var ju alldeles underbart. Fick upp en kletig varm sak på brösten nästan på en gång. Kenny klippte navelsträngen och sen lindades hon in i massa filtar. Och tårarna bara rann.  Så fin hon var.
10:36 12/8 -06. Ca 2,5 timme efter att vi kommit in. Så det gick ganska så snabbt och smidigt.

Och Kenny var helt underbar hela tiden. Hade aldrig klarat det utan honom.
Tänk att vi faktiskt är en hel familj nu!

Visst kändes det och det gjorde ont. Men man hade inget tidsbegrepp, trodde det till och med gick fortare. Jag gör lätt om det, inga problem. Dessutom sägs det att andra barnet går fortare än första.
Men nu dröjer det några år. Nu njuter vi bara av Lilla nova.


             Mina älsklingar!

Tisdag.

23 dagar kvar.

Har varit hos bm idag. Och äntligen sa hon att huvudet nu var fixerat.
Så nu Lille Vän, är det dags för dig att komma ut!
Är ju så nyfiken på dig!

Får börja packa med, har inte gjort det än. Men det löser sig.

Onsdag imån. Kanske åker en sväng till havet och badar.
Får väl bli sista gången för i år.

Men jag ser framemot hösten. Jag och Lille Vän ska bara mysa här hemma.

Nu blir det soffan och en film, o hoppas på att man int
e somnar allt för sent inatt.


  V37



Torsdag.

28 dagar kvar.  Och magen har faktiskt sjunkit. Sägs att det brukar sätta igång inom 2 v då.
Men det har kännts rätt lågt nu några dagar och man vet aldrig vad man ska tro på. 
För min del hade det gärna fått sätta igång inatt om det så ville. Spännande...

Om det nu inte sätter igång inatt (vilket jag inte tror att det gör) blir det nog en tripp med Kenny i lastbilen imån. Hålla honom sällskap lite. Kommer väl sova nästan hela tiden ändå. Gött.

Annars händer det inte mycket. Går här och väntar. Varit ute och fiskat lite ikväll. Men det var inge napp alls.
Kenny fick upp en stor gädda för nån dag sen. 7,8kg. Usch.

             

Fredag

34 dagar kvar.

Var på föräldragrupp eller föräldrakurs igår , vad man nu ska kalla det.
Riktigt trevligt. Även om man kände igen mycket av det som sas tyckte jag det gav en hel del.
Så det fortsätter vi nog med. Han tyckte oxå det var intressant, vilket var skönt. Var lite rädd att han skulle tycka det var riktigt trist men inte!

Den största nervositeten har faktiskt släppt. Mycket av det iaf. Men tror det kommer och går lite.
Saker som var jobbiga innan är liksom ingenting att tänka på nu. Får ta det som det kommer bara.
Har nog insett att det inte finns nått mer att göra.
Kroppen kommer verkligen sköta det mesta själv. När det väl satt igång kan jag inte göra nått åt det.
Kommer kännas lite underligt tror jag. Att ändå vara så hjälplös. Men det ska nog gå bra. Får hoppas det iaf!

Ikväll blir det film, film och film. Rätt skönt ändå. Ska inte klaga men fötterna är lite trötta!

Tänk vad tiden går fort! Snart är Lille Vän här!

   
         V 36                     *Trött*

Onsdag.

43 dagar kvar. Det går fort. Ska bli så underbart.

   -Falkenberg.

Varberg blev det i helgen. Kul om man hade varit 15 kanske. Nu var det bara tungt och jobbigt.
Har varit i Falkenberg nån dag med och försökt sola, men tycker inte det sätter sig. Medans andra blir röda som kräftor efter bara en liten stund. Eller superbruna.



Snart åker vi, upp till Mjölby. Ska stanna i Gränna på vägen. Köpa en polkagris eller två.
Så ikväll blir det nattvandring på vadstena slott. Sägs att det spökar där.
Hade velat få nått slags bevis faktiskt. Och jag tror inte jag upplever det lika farligt när det inte är hemma.
När det är på ett ställe man kanske aldrig mer kommer till. Men det får vi väl se hur det blir med det.
Pratade om Kolmården sen, men vi kanske inte orkar med det. Löser sig.
ska bli spännande att träffa lite andra människor.

Får väl ta och väcka den andre med så vi kommer iväg...

Fredag.

Har äntligen blivit lite svalare ute. Skönt.
Plutt har semester nu. Oxå skönt.
Åker uppåt landet nån dag nästa vecka. Ska bli spännade att komma ifrån en stund. Se något annat.
Göra saker man kanske inte har lika stor möjlighet till sen.

Imån blir det en sväng till Varberg. Får se om det finns nått skoj att titta på.

Har varit så trött nu dom senaste dagarna. Bara sovit hela tiden.

Ser framemot hösten riktigt mycket i år faktiskt. Dels för att Lille vän äntligen är här då.
Men mycket oxå för att jag förmodligen kan ha "riktiga" kläder igen.
Och höstkollektionen brukar vara det bästa av allt. Spännande!!

Nu är det dags att sova iaf. Ska få i mig nått att äta först, så jag slipper springa upp i natt.
 

Tisdag

Vad skönt det faktiskt är med regn.
Men den svenska sommaren är hemsk. Mygg och knott överallt. Synd att man inte kan vara ute alls på kvällarna utan att bli helt uppäten.

Har varit med i lastbilen idag. Rätt mysigt faktiskt. Så längesen jag åkte med.
Fast då sov jag alltid hela tiden ändå. Så roligt sällskap var jag.

Ska till bm imån och lyssna på hjärtljuden igen. Så härligt. Man hör det här tuffandet och förstår knappt än att det verkligen är ett litet liv därinne.
Lägger man örat mot kan man höra utan sån maskin säger plutt.

Kommer sakna dessa mysiga sparkar efteråt. Kommer nog kännas lite tomt.
Men då har man ju det lilla livet i famnen och kan krama och pussa på istället.

Nu är det dags att sova iaf.

Söndag.

Trött nu.
Varit ute vid Piket idag. Badade visserligen inte men det var trevligt ändå.
Plockade lite blåbär, äntligen har dom kommit! Dom var rätt små men goda.
Får ge mig ut lite i skogarna här runt omkring och se om jag hittar några.

       
Var förvånad över att vattnet var så klart och blått därute. Beror väl på att sjön nästan är helt död.
Nästan som havet utomlands.

Mikael är i Kroatien nu. Saknar honom lite faktiskt. 

Hämta grillen nu så man får lite mat oxå!
   

Go´natt!

Kan inte sova riktigt. Satte på en film, men den var rätt trist så jag tröttnade.
Gjorde pastasallad tills imån ist. Åka till havet en sväng och bada. Kanske få lite färg oxå.
Tål inte riktigt värmen bara. I år har jag faktiskt inte dåligt samvete för det. Vilket jag annars brukar ha när jag gnäller. Men nu trycker det lite på lungorna så det blir tyngre att andas samtidigt går man som i dvala för att det är för varmt.
Men det är det värt! Längtar ju så tills Lille vän äntligen är här! ;)

Och plutt han snarkar, ordentligt som vanligt. Somnade på soffan så jag får väl väcka honom snart.

Får försöka sova lite ändå. Natti...

Inte långt kvar nu!

Det närmar sig ordentligt.
Bara 7 veckor kvar. 55 dagar för att vara exakt. (Om det nu inte går över tiden, vilket jag tror det gör.)
Det kommer bli riktigt jobbigt att bara vänta och få tiden att gå då. Men det är ju inget du kan styr själv över.
Vill ändå ha det så naturligt som möjligt. Nu menar jag inte att snitt och igånsättning inte är naturligt. Men jag vill att Lille vän ska sätta igång det själv. Att det kommer när det kommer bara.

Jag är inte direkt nervös men pirrigt känns det allt. Egentligen hade det ju faktiskt kunnat sätta igång redan imån? Och då kommer jag ju inte vara beredd. Men det tror jag inte man är ändå.  Svårt det där.
Min jordgubbe!

Min jordgubbe försvann igår. Har börjat smälta det lite nu faktiskt.
Har en jordgubbsplanta ute i rabatten. Och på den fanns det en stor fin röd jordgubbe. Och jag har varit så noga med den, vattnat den försiktigt och tittat på den varje dag. Och igår så var den borta. En fågel som ätit upp den gissar jag på. För katter äter väl ändå inte jordgubbar?
Nu får jag vänta länge innan det kommer nån ny. Alla dom andra är pyttesmå och alldeles gröna.